Enkätundersökning: Nikotinkonsumtionen flyttar från cigaretter till nikotinpåsar och från handeln till den grå marknaden

I Taloustutkimus enkätundersökning Övervakad nikotinhandel eller grå ekonomi? som genomfördes våren 2026 deltog sammanlagt 1 187 myndiga användare av nikotinpåsar från olika delar av Finland. Av de svarande var 605 kvinnor och 565 män. Undersökningen riktade sig till användare av nikotinpåsar som använder produkterna dagligen, veckovis, månadsvis eller mer sällan. Av de svarande använder 49 procent nikotinpåsar dagligen.

Resultaten av undersökningen diskuteras den 23 juni 2026 på SuomiAreena i Björneborg. Den färska utredningen lyfter fram frågor om hur nikotinregleringen påverkar konsumentbeteendet, ungas tillgång till produkter, den grå ekonomin och Finlands mål om ett rökfritt samhälle.

Nikotinpåsar lockar i regel inte nya användare

En av de viktigaste observationerna i enkätundersökningen är att användarna av nikotinpåsar i regel inte är nya nikotinanvändare. Över 80 procent av användarna av nikotinpåsar hade tidigare använt andra nikotinprodukter.

Av männen som använder nikotinpåsar hade 65 procent tidigare använt snus och 55 procent cigaretter. Av kvinnorna hade 78 procent tidigare använt cigaretter och 33 procent snus. Resultaten visar att nikotinanvändningen har flyttat från cigaretter och snus till nikotinpåsar, som är rökfria och tobaksfria.

Rökfrihet och mindre skada är de viktigaste orsakerna till övergången

De viktigaste orsakerna till att de svarande övergått till nikotinpåsar är att produkterna är rökfria samt uppfattningen att de är ett mindre skadligt alternativ än de nikotinprodukter som tidigare använts. Resultaten stöder observationer om att nikotinpåsar kan vara ett alternativ till tidigare använda cigaretter och snus.

Ur SNA:s perspektiv är resultatet betydelsefullt eftersom tidigare vetenskapliga studier redan har visat att alternativ till brännbara tobaksprodukter kan minska cigarettkonsumtionen och därmed även de skador som orsakas av rökning. Källförteckning

Konsumentbeteendet reagerar på priser och reglering

Resultaten tyder på att nikotinanvändningen bland de svarande inte håller på att försvinna, utan att konsumtionen flyttar från en produkt till en annan och inköpen från en marknad och anskaffningskanal till en annan. Enligt undersökningen skulle användarna av nikotinpåsar helst köpa sina produkter från lagliga finländska försäljningskanaler, men priset är en avgörande faktor.

Hela 88 procent av de svarande uppger att de helst skulle köpa produkterna i finländska butiker om priserna var betydligt lägre än i dag. Endast 12 procent uppger att de inte skulle föredra att köpa produkterna i finländska butiker ens i en sådan situation.

Svaren visar att konsumenternas främsta önskemål är att köpa produkterna från lagliga och övervakade försäljningskanaler när dessa upplevs som konkurrenskraftiga alternativ. Med handel avsågs finländska dagligvarubutiker, kiosker och specialbutiker för rökfria nikotinprodukter.

Prishöjningar skulle flytta inköpen utomlands och utanför den lagliga handeln

Priset påverkar konsumenternas köpbeteende kraftigt. Nästan 60 procent av de svarande (59 %) uppskattar att de skulle köpa fler produkter från utlandet eller utanför den lagliga handeln om priserna på nikotinpåsar steg betydligt från dagens nivå.

Som alternativa inköpskanaler nämndes bland annat fartyg, taxfreebutiker på flygplatser och inköp från utlandet, såsom Sverige och särskilt Haparanda, samt webbutiker, bekanta och vänner, försäljningskanaler på sociala medier och andra olagliga försäljningsnätverk.

Enkätundersökningen visar att konsumenternas köpbeteende reagerar känsligt på priser. Handel med nikotinprodukter som regleras av tobakslagen via internet och försäljningskanaler på sociala medier är förbjuden i Finland.

95 procent anser att köp från utlandet är acceptabelt

Konsumenternas inställning till gränshandel är exceptionellt positiv. Hela 95 procent av de svarande anser att det är acceptabelt att köpa nikotinprodukter utanför Finland på grund av ett lägre pris. Endast fem procent kunde inte ta ställning till frågan.

En överraskande observation är hur brett gränshandel accepteras bland konsumenterna. I praktiken anser nästan alla svarande att inköp från utlandet är acceptabla om produkterna är billigare där.

Resultatet visar att konsumenternas beteende i hög grad styrs av prisskillnader mellan länder. Samtidigt väcker det frågor om balansen mellan beskattning, bekämpning av grå ekonomi och den inhemska handelns konkurrenskraft.

Utmaningen med ungas tillgång är starkt kopplad till sociala medier och bekantskapsnätverk

I enkätundersökningen granskades särskilt unga vuxna i åldern 18–25 år och deras erfarenheter av tillgången till nikotinprodukter. I denna åldersgrupp fanns 295 svarande. Hela 82 procent av 18–25-åringarna uppger att de sett försäljning av nikotinpåsar via sociala medier eller genom bekanta. Endast 18 procent uppger att de inte stött på sådan försäljning.

Sociala medier och olaglig handel via bekantskapsnätverk utgör en betydande del av tillgången till nikotinprodukter, särskilt bland unga. Eftersom det är olagligt att förmedla produkterna via bekanta är observationen också kopplad till utmaningar inom grå ekonomi och tillsyn.

Man litar på ålderskontrollen, men det finns fortfarande utrymme för förbättringar

De svarande tillfrågades också om hur väl ålderskontrollen förhindrar att nikotinpåsar hamnar hos minderåriga via detaljhandeln. Bland de svarande i åldern 18–25 år ansåg 74 procent att ålderskontrollen fungerar tillräckligt väl och 21 procent ansåg att den inte fungerar tillräckligt väl. Resterande kunde inte ta ställning.

I åldersgruppen 26–35 år fanns 459 svarande. Av dessa anser 77 procent att ålderskontrollen fungerar, 14 procent anser att den inte fungerar och resten kunde inte ta ställning.

Resultaten tyder på att utmaningen med ungas tillgång inte i första hand kan förklaras av ålderskontrollen i detaljhandeln. När majoriteten av de svarande anser att ålderskontrollen fungerar men över 80 procent av de unga vuxna möter försäljning via sociala medier eller bekantskapsnätverk, verkar tillgången i betydande grad vara kopplad till kanaler utanför den lagliga handeln.

Samtidigt konstateras att även om ålderskontrollen i Finland uppfattas fungera väl, finns det fortfarande behov av förbättringar. Identitetshandling ska begäras av personer som ser ut att vara under 30 år när de köper produkter som omfattas av åldersgränskontroll.

Endast 16 procent tror att målet om ett rökfritt samhälle uppnås före 2030

Målet med den finländska tobakslagen är i praktiken ett rökfritt och nikotinfritt samhälle där mindre än fem procent av den vuxna befolkningen dagligen använder tobaks- och nikotinprodukter år 2030. Enligt undersökningen tror dock endast 16 procent av de svarande att målet är möjligt att uppnå.

Hela 84 procent tror inte att målet kommer att uppnås. Resultaten väcker diskussion om vilka metoder Finland använder för att uppnå ett rökfritt samhälle och hur väl den nuvarande regleringen motsvarar konsumenternas faktiska beteende.

Enkätundersökningen diskuteras på SuomiAreena i Björneborg den 23.6.2026

Nikotinmarknaden, regleringen och den färska enkätundersökningen diskuteras i SuomiArenas scenprogram Tappar nikotinmarknaden kontrollen?

Diskussionen inleds av specialistläkaren Sari-Helena Bergqvist med ett anförande om hälsoriskprofilerna för nikotinprodukter. I panelen deltar Tullens övervakningsdirektör Hannu Sinkkonen, Finsk Handelns verkställande direktör Kari Luoto, verksamhetsledaren för Finlands Nikotinbranch Mirita Saxberg samt ordförandena för SFP och Samlingspartiets ungdomsförbund, Emma Isoherranen och Binga Tupamäki. Programmet leds av journalisten Ivan Puopolo.