Regeringen planerar att höja beskattningen av nikotinpåsar år 2026. Syftet är att öka skatteintäkterna och skydda ungdomar. Men konsekvenserna riskerar bli motsatta: större delen av skatteintäkterna rinner till Sverige, och ungdomars tillgång till produkterna ökar via svarta försäljningskanaler. En kursändring ligger nu på riksdagens bord.

Ungdomars användning ökar via svarta kanaler

Enligt den senaste skolhälsoenkäten från THL har användningen av nikotinpåsar ökat snabbt bland unga. Denna tillväxt beror inte på den lagliga handeln, där ålderskontroller fungerar effektivt, utan på svarta marknader. I sociala medier som Snapchat, Facebook, Instagram och Signal, och enligt polisens uttalandet särskilt i Telegram‑grupper, säljs nikotinpåsar till minderåriga.

På svarta marknaden är priserna lägre än i laglig handel, identitetskontroller uteblir och innehållet i produkterna kan inte garanteras.

I meddelandeappar som ungdomar använder är priserna på nikotinpåsar låga och åldersgränser övervakas inte.

Bara en tredjedel av skatterna stannar i Finland

Enligt den senaste Empty Cans Survey Q1/2025 visar undersökningen att i genomsnitt cirka 70 procent av de snus- och nikotinpåsar som konsumeras i Finland fortfarande importeras från utlandet, främst från Sverige. Det innebär att cirka 30 procent av skatteintäkterna stannar i Finland.

Prisnivån mellan länder är drastiskt skiljda: i Finland kostar en burk i laglig handel i genomsnitt nära sju euro, medan samma produkt i Sverige kostar nästan hälften så mycket. Punktskatten för nikotinpåsar i Finland är redan åtta gånger högre än i Sverige.

Regeringen föreslår samtidigt att gränsen för reseimport sätts till 200 gram, vilket är ett steg i rätt riktning, men lär inte ensamt kunna stoppa illegal e‑handel och smuggling.

Prisskillnaden spräcker marknaden – brottsligheten svarar på efterfrågan

När prisskillnaderna blir för stora flyttas konsumtionen allt mer till gränshandel och svarta marknader. Brottsligheten svarar på efterfrågan. Enligt Europol (2025) gör höga punktskatter och mervärdesskatter nationer sårbara för den grå ekonomin.

I Sverige valde man en annan väg: i november 2024 sänktes skatten på snus med 20 procent, samtidigt som tobaksbeskattningen skärptes. Det styr konsumtionen mot mindre skadliga alternativ och stödjer målet om en rökfri framtid. I Finland är man på väg i motsatt riktning.

Trots att distanshandel med nikotinpåsar förbjudits från och med augusti 2025, menar Tullen att tillsynen i praktiken är svår – köp sprids inköpen sprids ut som reseinförda varor och via nätplattformar. De stora prisskillnaderna tros öka smuggling och illegal försäljning.

En skattehöjning kan till och med minska skatteintäkterna – det är riksdagens ansvar att ändra kursen

Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna skattehöjningar på rökfria nikotinprodukter för 2026. Målet är att öka skatteuppbörd, men redan utan en ökning i illegal handel ser prognosen för intäkterna för optimistisk ut.

Det troliga utfallet är att skatteintäkterna blir betydligt lägre än beräknat – i värsta fall faller de under nuvarande nivå.

Regeringens budget bygger på antaganden om produktpris, vikt och marknadsvolym som bedöms vara orealistiska.

• Man räknar fel med att man årligen säljer 55 miljoner portioner med en genomsnittlig vikt på 12 gram. I verkligheten ligger genomsnittsvikten nära 14 gram, vilket ger en total volym på cirka 47 miljoner portioner.

• Den verkliga genomsnittspriset per burk i laglig handel uppges vara cirka 7 euro, vilket överstiger regeringens antagna pris på cirka 6 euro. Med mervärdesskatt skulle prisökningen per burk bli 0,88–1,20 euro, väsentligt mer än regeringens beräknade 0,60–0,80 euro.

*Empty Cans Survey (ECS) är en marknadsundersökning av WSPM Group som bygger på insamling och analys av använda nikotin- och snusförpackningar i utvalda områden. Studien finansieras av ansvarstagande aktörer inom nikotinindustrin: BAT, PMI och Imperial Brands.